Portningens ABC made by Mr Granberg.
Tjenare! jag vet att många skulle vilja lära sig mer om portning och hur man räknar ut durationer mm. När det gäller portning så är det grader och noggrannget som avgär vad som fungerar och inte när slipmaskinen varvas upp. Hur mäts duration och vad betyder det igentligen? Läs nedan och få svar!
Vi har många läst om durationer här på forumet, med durationer menas portarnas öppningstider i vevaxelgrader. D.v.s hur länge och när en port i cylindern är öppen. De olika portarna brukar benämnas såhär:
Avgasport: Stora hålet där avgaserna sköljs ut.
Vingportar: De mindre bredvid stora avgasporten.
Spolportar: Färskgaskanlerna som går från vevhuset genom cylindern, dessa kallas ibland för transferportar eller överströmningskanaler. Kärt barn har många namn.
Boostportar: Den eller de som sitter längst bak i loppet som är vinklad mot tändstiftet.
Benämningar som 6T, 7T osv är summan av antalet spolportar och boostportar, Airsals T6-cylinder bör inte förväxlas med detta.
Hur mäter man duration ?
Durationen mäter man fram såhär: Montera en gradskiva 0-360 grader (finns hos dom flesta moppe affärerna) på vevaxelns ena ände, kan vara lite svårt på vissa motorer. Det är bara att försöka komma på en lösning. Sedan mäter man in övre dödpunkt med en indiktatorklocka som skruvas fast i tändstifthålet. Det är absolut nödvändigt att vända en indiktatorklocka då vevaxeln rör sig många grader just vid övre dödpunkt: TDC, Top Dead Center som det heter på fackengelska. För att se nollreferensen på gradskivan behövs även en markering på blocket. Dra sedan motorn sakta i rotationsriktningen tills avgasporten precis börjar öppna. Läs av skivan skriv ner värdet (tex. 80 grader) forstätt dra tills spolportarna just blottar sig och skriv ner värdet (tex. 115 grader) forstätt att dra tills spolportarna stänger och skriv ner värdet (tex. 245 grader) forstätt tills avgasporten stänger antecka värdet ( tex. 280 grader)
Man kan sen göra ett cirkeldiagram där öppningstiderna läggs in som streck. Nu har man en överskådlig bild av motorns öppningstider. Avgasporten i detta exempel har alltså 200 graders duration och spolkanalerna 130 grader.
Såhär räknar man: 80 + 80 = 160 grader är den stängda tiden av ett helt 360 graders varv. Därmed får vi också fram öppningstiden 360 - 160 = 200 grader. Samma uträckning gäller för spolkanalerna: 115 + 115 = 230 stängt och 360 - 230 = 130 öppen. Svårt? Nja, inte speciellt, vara du är noggrann. stängningsvärden som anges är egentligen bara en extra kontroll att man räknat rätt.
Har du cylindern löst eller på något annat sätt inte kan mäta durationer med hjälp av gradskiva så finns det formler till detta, formlerna är väldigt komplexa för er som bara läst gymnasiematte men det finns förstås program till detta! Den lille ligisten är ett väldigt bra program till detta, det är en Excelfil där man kan göra betydligt mer saker än bara durationsberäkningar. Huvudfaktorerna när man räknar med formlerna är slaglängd, vevstakslängd, måttet från överkant av cylinder till portarnas överkant och däckhöjd som är måttet från cylinderns överkant till kolvens övre vändläge.
Porta eller schimsa
Om vi tittar på en halvhäftig motor med 200 graders avgasduration ("tiden" avgasporten är öppen) så har porten alltså stått öppen totalt 200 av vevaxelvarvets 360 grader vilket betyder att porten då varit stängd totalt 160 vevaxelgrader och komprimerat i 80 grader och utfört arbete i 80 grader. Man pratar ofta om porthöjder i samband med trimning vilket kan vara lite förvillande, En avgasport på en kortslagig motor har en kompressionshöjd på 28 mm kan vara slöare än en långslagig motor med 35mm kompressionshöjd. Man kan i de flesta snällare motorer höja avgasporten 1,5 mm, har du en hypercylinder bör du dra dig från att göra det om kunskap saknas. Några trimcyllar har väldigt höga portar redan orginal så mät durationen. Om man höjer porten för högt tappar man kompression och effekt framförallt i dom lägre registren. Ett populärt sätt är att lägga schims under cylindern och svarva av toppen motsvarande schimset, Men förvänta er inga jättestora effektvinster med att bara höja cylindern å ta av topparna.
Fullrace motorer bör ligga runt 205-208 graders avgasduration. Om cylindrarna har styrd avgasport med vingportar bör vingportarna ha cirka 10 graders mindre duration. Motorn bör då ha runt 133-128 graders spolduration. Spoldurationen kan veriera kraftigt beronde på flödet och inloppsvinkeln på soplkanalerna. Ci ska inta fördjupa oss i spolvinklar, det är ett grymt svårt område. Jag ska tillägga att jag förstört många cylindrar. Man kan själv höja spolarkanalerna för att få mer duration men jag avråder från att bredda kanalerna för då ändras vinklarna direkt. Jag har sett många exempel på "hemportade" cylindrar med helt rätt duration som inte gett någon effektökning alls, snarare tvärt om.
Avgasportens utformning är också kritisk. Man får inte bredda hur som helst för då tappar man totalflöde. Om portens utformning ändras från en mjuk oval form i överkant till en helt rektangulär form ökar naturligtvis deb totala port arean. Problemet är att pulsenergin töms ut för fort i börjarn av portöppningen och returpulsen från pipan blir extremt kraftig i ett smalt område. Det går knappast att köra motorn i låg och mellanregister. Som ni förstår är detta med portning en hel del vetenskap som man inte ska ge sig på utan mycket stora kunskaper.
Insuget
En motor med kolvstyrt insug bör inte ha allt för stora öppnigstider före TDC . Om man slipar ner insugsporten ökas durationen och motorn kan dra till ett högre varvtal. Samtidigt försämras lågvarvegenskaperna. En millimeter brukar man kunna ta ner insuget och få ut någon hästkraft utan att tappa bottenvrid så man märker det. Kom bara ihåg att använda samma utformningav kanalen som orginal.
Reedventilsinsug.
På en reedmotor (nästan alla nya motorer) går det inte att mäta insugsdurationer då den styrs av reedbladens material, tjocklek och längd. Det är därför viktigt att egenfrekvensen på bladen är på samma varvtalområde som där man har maxeffekt anars kan så kallat reedfladder uppstå. Det sker när man har pulsfrekvens som är högre än egenfrekvens i bladen. Bladen slits under såna förhållanden mycket snabbt i topparna. Man kan gå upp till ett styvare och lättare kolfiberblad eller korta av reedtungans effektiva öppningslängd genom att att bocka om reedstoppen på standardventilerna. Reedspacers ger också något mjukare rörelser på bladen vid mycket högt varvtal. En reedmotor går att förbättra genom att porta reedhuset i blocket eller i cylindern. Man riktar om luftströmmarna och tar bort vassa kanter etc. Ett enkelt sätt att öka genomflödet är att byta reedkorgar till Hebo, Polini osv. Man kan även byta orginalbladen till tjockare kolfiberblad. Ett annat enkelt tips är att montera 10 mm reedspacers innanför reedkorgen som då kommer längre ut och ökar vevhusvolymen samtidigt som den bakre spolkanalen friläggs helt.
Längre reedblad ger lägre egenfrekvens och högre lyft, motsatsen gäller för korta blad. Samma sak gäller tjockleken på bladen, tjockare blad har högre egenfrekvens och lägre lyft, därfär ska man ha blad av sådan längd och tjocklek så att de har egenfrekvens vid rätt varvtal. Då hjälper bladen till att öppna sig själva med högre lyft med så små försluster som möjligt.
En bra sida att beräkna sånt!
http://www.torqsoft.net/reed-petal-design.html
Hoppas ni inte drar er för att småfila och fixa lite själv.
Det ger så oerhört mycket tillbaka i självförtroende och ökad kunskap om man förstår vad som egentligen pågår där inne i motorn.
Denna guide är i huvudsakligen skriven om snöskoter motorer som jag mekar mest i, men hur man räknar ut durationerna osv. gäller samma mopedmotorer också.
Jag ansvarar inte för evu. missöden när ni försöker porta era cyllar. Känner ni er osäkra så skaffa mer kunskap eller lämna över till dom som kan!Citat:
Ursprungligen postat av DeathStorm
Tack för mig hoppas ni förstår lite mer efter denna guide ( den tål att läsas om några gånger)
Ni får gärna lämna en kommentar, Är alltid roligt att veta vad folk tycker.
Rättat och lagt till info, more to come! /Emil123
